... du vänder min värld uppochner.
varför kan jag inte bara lära mig att klara mig utan dig?
du är livbojen jag måste lära mig klara mig utan.
men jag kan inte.
då förlorar jag den tryggheten jag känner
när jag får vila mina armar runt min egna livboj.
"jag hatar att jag älskar dig och jag älskar dig så mycket att jag hatar mig".

"thank you for the music ",
ett liv utan musik hade varit som att ligga i koma, varit helt medvetslös, inte kunnat tänka, göra något.
musik är min livsstil, utan musiken fungerar inte det jag gör eller mina tankar.
det gör dom visserligen inte nu heller.
den där förvirrade känslan och den tomheten jag har inom mig, det ihåliga rummet i min mage
det blir jag aldrig av med. och i huvudet pågår ständigt osäkra förvirrade tankar. "det snurrar i min skalle".

"jag vet jag är en idiot och hela stan vet vad jag gjort.
och jag förtjänar hur jag mår.
kom hem, mer salt i mina sår."
Ludwig Bell - Jag är en idiot
låten jag lyssnar sönder just nu.

alla låtar jag hör binder jag ihop med händelser och personer ifrån mitt liv, det är alltid så.
jag lever med musiken, och musiken lever med mig.


"Och jag, jag vill att det ska regna i hundra dar
Skölj bort skiten nu, syndaflod, sen kan vi börja bygga upp igen"


naturen i maj är stilla, oskyldig.
till skillnad från dess omgivning, människan.
människan är grym. "vi är idioter."



av någon anledning så blev bilderna halva om de var större än så här.


/ siri